Sov gott Farmor

Jag kände dig inte så bra som jag hade önskat. Jag hann inte inse att jag ville känna dig bättre innan det var försent, och du inte mindes vem jag var. Så den du är för mig finns i de små detaljerna. Hur fint och ordentligt du dukade när vi kom över på middag, alla dina silkeslena sjalar i olika färger och mönster, dina lågklackade svarta skor och köksredskap som var anpassade för svaga tummar. Jag ser dig i röda koftor och svarta kjolar, alltid i strumpbyxor. (Du ägde säkert inte ens ett par jeans.)
Jag minns inte mycket av vad du brukade prata om men jag kan fortfarande höra hur du lät när du skrattade. Hur du alltid verkade så nöjd och glad när släkten samlades på jul. Hur din parfym luktade, hur dina händer såg ut...
Farmor, förlåt att jag inte lärde känna dig ordentligt. Att jag knappt vet vem du var innan du var min farmor som gjorde den bästa brunsåsen. (Och stickade de bästa raggsockorna.) 
Jag har endast fragment om hur du föddes i Kirkenes högst upp i Norge, flyttade till Oslo och sedan flydde andra världskriget in i Sverige när du var tolv, och tappade kontakten med resten av släkten.
Du studerade textil i Falun någon gång, en detalj som du brukade blanda ihop med att jag studerade teater i Karlstad. "Hur går det på syskolan i Falun?" Kunde du fråga mig. Första gången rättade jag dig, men sen höll jag bara med. 
Det är en hemsk sjukdom som tagit dig från oss, så sakta och gradvis. Trots att alla mina senare minnen av dig är kopplade till hur du sakta började försvinna från vår verklighet, så vill jag inte minnas dig så. Jag vill minnas dig som du var innan den där julaftonen när du tre gånger under kvällen frågade vilket av dina barn det var som inte kunde uttala pepparkaka när de var små. (Det var min pappa.) 
Jag vill minnas dig som min farmor, som hade ett förråd på övervåningen fyllt av spännande gamla saker, och fotoalbum fulla av bilder från bilutflykter med familjen. Som hade en fin symaskin och en hylla med miniatyrsaker, inklusive pyttesmå dalahästar. Farmor som samlade på tomtar till den grad att det nästan gick överstyr...
Det jag minns av dig är sådant som omgav dig, men jag vände nog aldrig riktigt uppmärksamheten mot dig när jag var barn. Och det är det jag ångrar idag, att jag inte insåg att du var mer än bara farmor förrän du glömt att du hade barnbarn. 
På senare tid har jag gått och funderat på hur ditt liv sett ut, vad du varit med om. Jag blir nyfiken på din norska familj, vad hände med dem? Jag blir också nyfiken på Kirkenes, och en gång försökte jag fråga dig vart i Oslo du bodde, men det mindes du inte. Dock hade du badat på Utøya när du var liten, vilket var det enda du tänkte på när platsen nämndes på tv. Jag var glad att det var allt du verkade registrera av nyhetsinslagen den sommaren... 
Du verkade tycka om fotografier. Du tog många och sparade dem i fina album. Ofta kunde man få ett foto i stället för ett grattiskort till sin födelsedag, eller till julafton. Det sista jag fick av dig var ett foto av din veranda och snöhögarna runt den, med en liten post-it häftad på baksidan där det stod "God Jul Hanna". Nu när jag tänker på det så var det nog den sista gången du aktivt adresserade mig. Nästa gång jag kommer hem ska jag leta rätt på det. 
Jag tror att vi kanske har en del gemensamt ändå, du och jag. Det är svårt att sätta fingret på vad det är, men på något vis känns det som att vi är lite lika. En gång såg jag en bild av dig som ung och slogs av hur mycket jag kände igen mig själv i dig, men det är egentligen inte i det fysiska jag känner en koppling. Kanske är det i blodet, eller i dragningskraften till ditt hemland, till den typen av miljö som du härstammar ifrån. Norrut, jag vill alltid norrut.  En dag ska jag utforska Kirkenes, det har varit mitt mål i flera år nu. 
Jag önskar att jag utforskat denna koppling tidigare. Jag önskar att jag hade gjort flera minnen med dig. Tydligare minnen. 
Fast det har varit för sent länge nu. Det var inte idag som jag fick slut på tid, det var flera år sedan nu. 
Det måste ha varit en lättnad för dig, att äntligen få släppas fri från förvirringen och tomheten som du sjunkit ner i. Pappa sade att det inte fanns någonting kvar av dig när de kom på besök igår. Nu är du fri att finna tillbaka till dig själv igen, när du inte längre hålls nere av en vissnande kropp. Den ligger någonstans och väntar på att finna sin sista viloplats, väntar på att bli stjärnstoft igen. Men du är inte kvar där, du svävar fritt. 
Jag ser en ljus stjärna på himlen utanför, som lyser igenom de allra tidigaste solstrålarna, och jag tänker på dig. Ja Farmor, solen är på väg att stiga upp här utanför, men jag har inte lagt mig än. Jag hoppas att du också ser hur himlens blå nyanser ljusnar nu, och hör hur bäcken porlar.
För länge sedan föddes du nog ganska nära polstjärnan. Kanske är det dit du far nu? Vart du än far så vet jag att du befriats från en tom existens, och därför är jag glad för din skull.
Jag känner att en bit av dig finns kvar i mig. Och en bit av dig finns i alla i vår familj. Du har lämnat en fantastisk grupp av människor efter dig, och genom dem finns du alltid kvar. Vi kommer inte glömma dig, och vi är alla glada att du äntligen får vila. Dina tunga år är över, lev nu vidare i de vackra minnena. 
Nu rodnar molnen utanför fönstret.
Sov gott Farmor. 
 
 
 

Ny bullet journal!

Det blev en sväng till Mora idag, för att ta en körlektion och kolla vad det är jag ska fokusera på när jag är ute och kör hemma. Det gick bra, speciellt med tanke på att jag inte kört någon sådan ny manuell bil någonsin, haha! Den startade liksom om sig själv automatiskt om man fick motorstopp? Och sånt? Och här sitter man i bilar som hackar sig igenom motorbromsningar och saknar AC, haha! Lite skillnad alltså. Så jag lär ta fler lektioner om jag ska kunna köra upp i en så pass modern bil sedan. Oh well, det är en bit kvar dit i alla fall!
Sedan strosade jag runt lite, åt glass och tittade på pysselsaker inne på bokhandeln. Det var supermysigt och fanns mycket intressanta grejer! Men jag köpte ingenting, speciellt då mamma varit och köpt med sig en ny Bullet Journal åt mig från Borlänge!
Jag har nämligen lyckats göra slut på min anteckningsbok, så nu påbörjar jag en ny, vilket är superkul! Det är en Moleskine denna gång, och är riktigt fint gjord. Den skiljer sig inte mycket visuellt från min tidigare bok, förutom att de hade olika textur på omslagen. Men båda är svarta och enkla med blanka sidor, innerficka och bokmärke. Dock har de olika papperskvalitét och bredd. Den nya boken har tunnare och aningen slätare papper, vilket gör att man ser tuschen lite igenom till nästa sida, och att jag lyckas kladda ut linjerna lite med min hand här och där, haha. Men det handlar bara om vana där! Det är fler sidor i den nya, trots att den är tunnare och mer kompakt. Och så är den lite smalare. Kanske inte det intressantaste man kan skriva om, men jag gillar anteckningsböcker! De är viktiga i mitt liv, haha!
I allmänhet har det i alla fall varit en riktigt fin dag, med lite svala vindar. Imorgon kanske det regnar, vi får se! Det där åskvädret kom ju aldrig igår, trots att det förutspåtts och kändes i luften. Hm, jaja! Vi får se hur det ser ut helt enkelt. Jag ska i alla fall plugga vidare på detta körkort så att jag kan ha det gjort innan min gamla risketta går ut!
Until next time~
 
 

 
 

ESC 2017: Final!

Okej så detta är min filosofi när det gäller Melodifestivalen och Eurovision Song Contest: Så länge folkets favorit vinner, är jag okej med det! Juryn kan dra åt pipsvängen. Vilket är anledningen till att jag varit så bitter över Bengtsson, eftersom Sveriges folk röstade fram både Nano och Wiktoria över honom. 
Så när jurygrupperna i Eurovision började få Portugal att dra ifrån, blev jag orolig att de skulle köra över folket igen. Men sen var det ju så att Portugal hade den högsta publikrösten också, så då är allt i sin ordning! Trots att jag inte för mitt liv kan förstå varför den fick så mycket röster, menmen.
Något jag tyckte var skitkul var att Moldavien gjorde ett jättehopp från den låga halvan av listan till tredje plats när de fick sina publikröster! Detta säger så sjukt mycket om jurygrupperna, det och att Bengtsson endast fick sjunde plats i publikrösterna, och samma sak med Italien och majoriteten av alla andra juryfavoriter. De har helt enkelt ingen koll på vad folket tycker! Det känns som att många jurys är lite elitiska, på något vis. Man kan ju inte ge Moldavien höga röster, de som kommer med en grupp vars saxofonist blivit ett internetfenomen och en låt som hamnar i kategorin "sommarplåga". Det känns som att de ser ner på mainstream pop på ett sätt som är så irriterande. Låtar som Moldaviens är populära av en anledning, det finns ingen anledning att se ner på det. (Jag har mött mycket liknande beteende på filmskolan angående boxoffice hits som Marvel-filmerna, otroligt tråkigt.)
Men hur som helst! I år sabbade inte juryn för folket, vi fick vår topp tre som den skulle vara ändå, och det är då man kan njuta av progammet som mest! 
Tyvärr skulle ju vinnaren själv sedan komma och fälla en kommentar som var precis det jag just pratat om. Han kallade sin egen musik "riktig" musik, och att vi måste ta tillbaka "riktig" musik till tävlingen. Att han ser ner på majoriteten av poplåtarna i tävlingen blev ju otroligt tydligt. Och i slutändan är det den kommentaren som stör mig mest, och det är den kommentaren som gör att jag blir lite bitter över att han vann ändå, trots att jag just skulle till att vara okej med Europas val. 
Men nu är det ju så, att vi nästa år säkerligen kommer få en poplåt som vinnare, som vanligt, så det är skit samma ändå!
Hur som helst har det varit en bra tävling i år ändå, trots de otaliga trista balladerna. Jag har kunnat lägga till nio nya låtar till min spellista på spotify, och det är ju vad det handlar om i slutändan! Det är en musikfest, och en jävla massa bra musik fick vi! Och jag lovar, att vi kommer höra Moldavien på radion konstant i sommar, så musiksnobbarna får väl rynka på sina näsor hur mycket de vill! Vi lyssnar på vår saxofon-pop, haha!
(Kan jag bara nämna att City Lights av Blanche (Belgien) stadigt blir min favorit mer och mer varje gång jag lyssnar på den? Älskar henne och hennes röst och hon satte den verkligen i kväll! You go girl!)
 
Sedan är det ju så att jag inte skrev någonting här på bloggen igår, och som vanligt har jag anledning till det. Igår och idag var jag nämligen på företagsmässan och hjälpte till med Synums! Och igår kväll fick vi gå på företagarmiddagen också, som hör till litegrann. Det var rätt nice, men också jobbigt då jag satt inträngd i princip scenen, med dundrande högtalare i öronen och bäst utsikt över artisternas skor. Detta i kombination med att det var Lars Kristerz på scenen, vilka jag är okej med men inte lyssnar på frivilligt, gjorde det ju lite extra jobbigt. Att ha dansband dundrandes i öronen så att man får ont i huvudet var inte direkt vad jag hade förväntat mig när vi skulle på finmiddag. Att vi satt där vi satt, rätt framför näsan på alla på scenen, gjorde ju också så att vi inte bara kunde gå där ifrån när vi tröttnat. Det skulle ju kännas astaskigt, att lämna ett tomt bord rakt framför dem. Så vi satt där igenom hela kvällen och ah. Jag var väl lite trött och less när vi väl kom hem vid ett på natten. 
Men då skulle vi ju upp tidigt nästa morgon, för att jobba igenom ännu en dag på mässan. Tjoho! Urk. Jag var dötrött och kunde knappt sova alls under natten (det var nämligen LAN i rummet bredvid...) och ville helst gå bort till Wibergs Möbler och lägga mig i deras utställningssäng, haha. 
Men vi var i alla fall kvar på mässan till fyra, sedan packade vi ihop allting och flyttade tillbaka till affären. Sedan tog jag en tupplur ett tag, följt av att vi for ut till flygfältet med Tigra, och sedan åt tacos innan Eurovision. Så det har varit två sjukt slitiga dagar och nu jävlar i helvete ska jag sova!!
Until next time~
 
 
Här är min nuvarande spellista, uppdaterad med mina favoriter från årets Eurovision längst ner på listan!
Dessa tillskott är som följer:
 
City Lights - Blanche
Skeletons - Dihaj
Blackbird - Norma John
Time - O.Torvald
Gravity - Hovig
Fly With Me - Artsvik
Don't Come Easy - Isaiah
Beautiful Mess - Kristian Kostov
Grab The Moment - JOWST
 
Bonus: Sveriges rättmätiga vinnare: Hold On - Nano
 
Och lite annat smått och gott!